tisdag 29 november 2016

Ditt namn ska nu bli prisat



*Ditt namn ska nu bli prisat,
Gud, hör vårt glada tack
för nåden du oss visat,
för vad vi åt och drack!
Din godhet vi fått märka,
vår tro du så vill stärka,
vår käre, gode Gud!

Text: Georg Thymus (Klee) 1518-1561, sv. övers. A.H. Första söndagen i advent 27/11 2016
Musik: Folkmelodi/Erfurt 1524

Gå, Sion, din Konung att möta



1. Gå, Sion, din konung att möta,
Jerusalem, gläds åt din Gud!
Strö palmer på väg för Messias,
bered dig som väntande brud.
Var glad, var glad,
var glad i din Herre och Gud.
Var glad, var glad
och hylla din konung och Gud.

2. Han kommer från eviga fröjder,
han lämnar sin tron av kristall,
sin ära i ljusets palatser
och lägges på strå i ett stall.
Var glad...

3. Han kommer till jorden att bringa
ett offer på korsträdets stam,
att dö för vårt syndiga släkte
och föra rättfärdighet fram.
Var glad...

4. Han kommer ur graven med byte
och skuggornas boning blir ljus,
och gravarnas slumrare väckas
till liv utur seklernas grus.
Var glad...

5. Han kommer till sörjande hjärtan
och livet får annan gestalt.
Han kommer i makt att regera,
då Gud uti alla blir allt.
Var glad...


Text: Erik Nyström 1893 (51 år), ngt bearb.

Musik: James McGranahan 1891

lördag 26 november 2016

Gläd dej, du Kristi brud





Alt. dalakoral från Mora (står ej i psalmboken):





1. Gläd dej, du Kristi brud, 
och möt din Herre Gud.  
Den stora dag du skådat 
som Guds profeter bådat. 
Hosianna, pris och ära! 
Vår konung är nu nära.  

2. En åsna honom bär,
men segerrik han är. 
Hans prakt är mycket ringa, 
men döden kan han tvinga. 
Hosianna, pris och ära! 
Vår konung är nu nära. 

3. Saktmodig, mild och god, 
han ger de svaga mod. 
Stor nåd han hit vill föra, 
den ska hans brud tillhöra. 
Hosianna, pris och ära! 
Vår konung är nu nära.  

4. Låt hjärtat öppna sej, 
bjud Kristus hem till dej!
I dag vill han dej gästa
och sitt förbund befästa. 
Hosianna, pris och ära! 
Vår konung är nu nära.

5. Höj glädjerop till skyn 
vid denna glada syn: 
här kommer Sions förste, 
bland konungar den störste. 
Hosianna, pris och ära! 
Vår konung är nu nära.  

6. Strö kvistar på hans led,
lägg mjuka kläder med!
Bekänn hans namn så salig,
fast världen än är farlig. 
Hosianna, pris och ära! 
Vår konung är nu nära.

7. Och spenabarnens ljud
med dej ska lova Gud
och hedningarnas skara
ska glad och frälsad svara:
Hosianna, pris och ära! 
Vår konung är nu nära.

Text: Okänd dansk författare, sv. övers. 1642, bearb. Samuel Hedborn 1812, A.H. 2016
Musik: Jakob Regnart 1574

[Britt G Hallqvists bearbetning är bättre - men copyrightskyddad]

fredag 25 november 2016

När vintermörkret kring oss står




1. När vintermörkret kring oss står,
då gryr på nytt vårt kyrkoår
med nåd och tröst från världens ljus,
från konungen av Davids hus.

2. I dag densamme som i går
han bryter bojor, helar sår.
Mot själens armod, folkens nöd
han bjuder världen livets bröd.

3. Guds folk, inför din konung träd,
med helga offer honom gläd.
Ditt liv åt ärans konung vig;
sin salighet han bjuder dig.

4. Han kallar oss till helig strid
mot mörkrets makt, för ljus och frid.
Säll den hans maning följa vill,
ty honom hör Guds rike till.

5. Snart denna världens tid förgår,
då gryr Guds kyrkas jubelår.
Av nåd oss då, o Herre, giv
med allt ditt folk ett evigt liv.


Text: Edvard Evers 1914 (61 år)
Musik: Johann Cruger 1640

onsdag 23 november 2016

Nu mörknar det i jordens höst




1. Nu mörknar det i jordens höst
och dunkla moln sig sprider.
Nu griper ängslan mänskors bröst,
det stundar orostider.
Förtryck och lögn kring jorden går
och våldet ostört härska får.

2. Men Gud, du är densamme nu
som alltid du har varit.
I det fördolda härskar du,
fastän vi från dig farit
långt bort i mörkrets tjänst och sold,
du var dock med, om än fördold.

3. I mörk novembers domssöndag
vi världens slut kan ana.
Din Kyrka samlas, rädd och svag,
men du en väg skall bana
för henne till ett nytt advent,
att möta Frälsaren du sänt.

4. Sök upp dem, som i mörkret har
förvillats bort från hjorden,
bevara dem som än är kvar
av Kristi folk i Norden.
Gör oss beredda för din dag,

du som med svaga har fördrag.

5. När värld och makt mot domen går,
mot frihet går Guds Kyrka,
då hon sin Herre famna får
och finner ro och styrka.
Befriad från all skam och strid
hon ärad blir och finner frid.

6. Kom snart, o Herre, ditt advent,
din ankomst låt oss skåda.
Du, som din hjord bland vargar sänt,
oss snart den gryning båda,
som med basuner budskap bär
att Jesus Kristus Herren är.

Text och copyright: Christian Braw, publicerad med tillstånd
Musik: Bernhard Berglund 1919

fredag 18 november 2016

O Gud, om allt mig säger




1. O Gud, om allt mig säger
att jag ej dröjer här,
hjälp att jag överväger
hur dyrbar tiden är
och frukter samlar in
av stunden som jag äger:
den nästa är ej min.

2. Vad båtar det att ärva
börd, rikedom och makt,
vad båtar att förvärva
all världens gunst och prakt,
om detta allt likväl
blott tjänte att fördärva
min återlösta själ?

3. Jag vill för eget bästa
så sträva, att min plikt
mot Gud och mot min nästa
för mig har helig vikt,
så bruka denna värld
att den mig ej må fästa
i bojan av sin flärd.

4. Men gör mig angelägen,
o Jesus, om din nåd.
Hos dig jag from och trägen
vill hämta kraft och råd.
Ack, led mig med din hand,
o du, som känner vägen
till salighetens land!

5. Fast domaren är över
och graven under mig,
jag varje stund behöver
ett varningsrop från dig,
en väckelse, som gör
att synden mig ej söver
och jag för evigt dör.

6. Så intryck i mitt sinne
din egen bild, din lag,
att jag med dem i minne
må helga dem min dag
och gå med salig ro
när aftonen är inne,
hem till min Herres ro.

Text: Johan Olof Wallin, bearb.
Musik: Erik Gabriel von Rosén (1824)

måndag 14 november 2016

En gång dö och sedan domen



1. En gång dö och sedan domen
är oss alla förelagt.
När vår kropp till jord är kommen
hålls dock själen än vid makt.
Kropp och själ en gång ska stå
inför Gud att domen få.
Räkenskap vi måste göra
för det liv vi fått att föra.

2. Heligt liv och salig ände,
det har Gud tillsammans satt.
Den som här sej ej omvände
stannar där i evig natt.
Ja, förlorad är förvisst
all den nåd som Jesus Krist
så oändligt dyrt förvärvat,
när vi själva oss fördärvat.

3. Ej har Gud oss hit till världen
skapat för fåfänglighet,
inte för att dyrka flärden,
vältra oss i yppighet.
Nej, så lyder Herrens lag:
Tjäna honom natt och dag,
sträva efter andras bästa,
sök Guds rike, se din nästa!

4. Jesus, hjälp mej alla dagar
leva efter dina bud,
så min vandring dej behagar,
styrk mej med din Ande, Gud!
Jesus, stanna kvar hos mej,
hjälp mej nu förbli i dej,
all förtröstan till dej sätta,
efter dej mitt verk uträtta.

5. Styr, o Jesus, till det bästa
vad som av mej väntas kan.
Må vid dej du så mej fästa,
att min tro blir viss och sann.
Skilj det onda ifrån mej,
allt det goda är i dej.
Stå mej bi i alla öden,
var mitt liv i själva döden.

6. När min sista stund må vara,
uppehåll mej med din hand.
Låt mej salig hädanfara
till det rätta hemmets land.
Öppna för mej livets dörr,
fast din lag mej dömde förr.
Milde Herre Jesu Kriste,
låt mej inte här ta miste.

7. Gud, du vet att jag är renad
genom Jesu Kristi blod
och igenom tron förenad
med min Frälsare så god.
Herre, se i nåd till mej
så att jag kan möta dej,
livets krans med glädje bära
och för evigt ge dej ära.

Text: Emund Gripenhielm 1674 (52 år), bearb. A.H. 14/11 2016
Musik: Strasbourg 

lördag 12 november 2016

Så skön går morgonstjärnan fram



Alt. koralversion: 



1. Så skön går morgonstjärnan fram
och bådar, klar och lyckosam,
den stora dagens möte,
den dag Guds barn, av nåden höjd,
får svinga sej med helig fröjd
till Himlafaderns sköte.
Tiden, 
striden
snart ska slutas,
friden njutas,
hoppet vinna,
tro och kärlek målet hinna.

2. Jag skyndar till den staden fort,
det nya Salem, på vars port
min bön så länge klappat.
Du, som i döden för oss gått,
av dem som du av Fadern fått
ej någon har borttappat.
Du stred,
du led,
kärleksfulle,
så vi skulle
evigt frälsas
och av dina änglar hälsas. 

3. Och varsamt lossas jordens band,
jag vet att vid din trogna hand
jag i den glädjen hamnar
där vännen återfår sin vän
och David, from och glad, igen
sin Jonatan omfamnar.
Modern,
brodern
där ej gråter,
makar åter
möts och finner
fröjd som aldrig mer försvinner.

4. Ej mer med blicken skum och svag
jag leta ska Guds anletsdrag
i världens dunkla spegel,
men Herrens klarhet ohöljd se
bland dem som blivit tecknade
med Herrens Guds insegel.
Salig,
salig
ska jag röna
allt det sköna,
sanna, höga,
som här doldes för mitt öga.

5. Min sällhetsdag, jag väntar dej!
Jag redo är, jag kläder mej
i vita högtidsdräkten.
Kom, Jesus! "Ja, jag kommer snart,"
du svarar mej, jag hör nu klart
din röst i morgonväkten.
Ära,
ära
vare Herren!
Vik nu fjärran,
sorger alla!
I Guds armar får jag falla.

Text: Johan Olof Wallin 1816, bearb. A.H. 2016
Musik: Philipp Nicolai

fredag 11 november 2016

Med himlen det blir som för tio jungfrur



Alt. koral:


1. Med himlen det blir som för tio jungfrur,
när storbröllopsdagen var inne.
Hos fem av dem ser vi vår tröga natur,
vårt sömniga, syndiga sinne.
Gud nåde oss syndare alla!

2. De andra fem lär oss att akta vår tid,
om vi i Guds rike vill vara
och leva med Kristus, vår Frälsare blid,
i glädjen han lovat sin skara.
Väl oss, om vi alltid är redo!

3. När brudgummen senast drog ut från sitt hus,
då bad han de tärnorna alla
att möta med brinnande oljelampsljus
när festföljets rop börjar skalla.
Men alla var inte beredda!

4. Då brudgummen dröjde föll ledet isär,

de somnade alla vid vägen.
Vid midnatt ljöd ropet: "Se, nu är han här!"
Då märkte varannan förlägen
att lamporna började slockna.

5. Det bränsle de haft var nu redan förtärt,
då ville de få av de andra.
Men svaret de fick var dem inte så kärt:
"Ni måste till säljaren vandra".
Så kom då de ovisa efter.

6. De visa med brudgummen kunde gå in
i himmelska salen att fägnas.
Där bjöds de till bords och fick obemängt vin,
men porten, den måste nu stängas.
De andra fick bulta förgäves.

7. De ropade: Herre, o Herre, låt opp!
Låt oss inte bli uteslutna!"
För sent de nu sökte den tro och det hopp,
som blivit så länge uppskjutna.
Han sade: "Jag känner er inte!"


8. Så låt oss då vaka och be med all flit,
att tro, hopp och kärlek må brinna!
Ja, låt oss i ljus följa brudgummen dit,
där ofattbar fröjd står att finna:
det himmelska bröllopet. Amen.

Text: Jesper Svedberg 1694 (41 år), bearb. A.H. 2010, v. 4 2012
Musik: Nordisk folkmelodi 1624, alt. dalakoral 

onsdag 2 november 2016

För alla helgon som i kamp för tron



1. För alla helgon, som i kamp för tron
stått fast mot världen och nått himlaron,
till dig, o Jesus, höjes lovets ton.
Halleluja!
Halleluja!

2. Du var i världen deras fasta hus.
Din röst dem ledde fram i stridens brus,
och genom ödsligt mörker sken ditt ljus.
Halleluja!
Halleluja!

3. Vi kämpa må med troget, tappert mod
som förr en gång din helga skara god,
tills den bekrönt i segerns boning stod.
Halleluja!
Halleluja!

4. O höga samfund, helgon av vår släkt!
Mörk är vår väg, för er har morgon bräckt.
Men alla livas av hans Andes fläkt.
Halleluja!
Halleluja!

5. Blir dagen tung och själens möda lång,
tyst, hör! I fjärran tonar segersång,
och tro och vilja stärkes än en gång.
Halleluja!
Halleluja!



Text: W Walsham How 1864 (41 år), Nathan Söderblom 1911 (45 år)
Musik: Joseph Barnby 1868 (30 år), alt Ralph Vaughan Williams 1906 (34 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan den senare melodin inte publiceras här än, men här kan du höra Walter Arties och Adventist Classics visa hur den kan låta med lite upphottat intro]